I uppsatsen undersöks den feministiska filmteorin utifrån ett feministisk perspektiv, för att sammanfatta och klargöra de ståndpunkter som utgör teorin. Fokus är framför allt lagt på sättet kvinnor representeras i film, och hur man kan tolka den kvinnliga närvaron. Diskussion förs angående de mest förekommande perspektiven inom filmteorin, såsom den psykoanalytiska, samt de alternativa perspektiven postkolonial och lesbisk teori, som bidrar till förståelsen av kvinnors representation i film. Resultatet av diskussionerna uppmärksammar både styrkor och svagheter hos teorierna, men visar framför allt hur relevant det är att använda sig av det feministiska synsättet för att öka jämställdheten inom filmbranschen, filmvärlden samt publiken..

Denna uppsats diskuterar utifrån paradigmbegreppet och Torben Grodals kognitiva filmteori huruvida naturvetenskapligt influerade empiriska metoder - exempelvis ögonrörelsestudier - är tillämpbara inom filmvetenskapen. Uppsatsen reder inledningsvis ut paradigmbegreppet och diskuterar vad användandet av detta begrepp har fått för konsekvenser för humanioras del. Därefter avhandlas hur filmvetenskapen traditionellt har behandlat åskådaren och Torben Grodals teorier diskuteras utifrån deras tvärvetenskapliga potential. Slutligen refererar uppsatsen till ett antal naturvetenskapliga artiklar om ögonrörelsestudier på ett filmmaterial och några konkreta forskninsförslag presenteras..

Syfte:              Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska utformning av svenska barnprogram som har målet att vara lärande, för att se på vilket sätt man skapar mening och vilka strategier man använder för att göra programmen intressanta. Målet är att identifiera olika metoder och reflektera över på vilket sätt metoderna förmedlar programmens budskap. Metod:           Vi har utfört en kvalitativ analys av tre olika barnprogram utifrån filmteori och semiotik.Resultat:           Vi har kommit fram till att olika program använder skilda metoder för att förmedla sitt budskap. Metoderna skiljer sig åt beroende på vilken målgrupp man riktar sig, vad man har för intentioner med programmet och vad programmet handlar om.  .

Tjejer å Tjejer är en dokumentär med ungdomar i åldern 14-17 år som målgrupp. Produktionen har gjorts i samarbete med SVT, Sveriges Television, Växjö. Med filmen vill vi visa unga homosexuella tjejer, eller som de medverkande benämner det flator. Vi vill visa dessa i sina sociala sammanhang. Att vara lesbisk och ung betyder inte att man måste leva annorlunda.

Tjejer å Tjejer är en dokumentär med ungdomar i åldern 14-17 år som målgrupp. Produktionen har gjorts i samarbete med SVT, Sveriges Television, Växjö. Med filmen vill vi visa unga homosexuella tjejer, eller som de medverkande benämner det flator. Vi vill visa dessa i sina sociala sammanhang. Att vara lesbisk och ung betyder inte att man måste leva annorlunda. För att finna våra karaktärer sökte vi i hela södra Sverige.

Relationen mellan berättelsen, berättandet och berättaren studeras ur ett semiotiskt perspektiv. Varför berättar en västernkaraktär historien om the Dude. I uppsatsen undersöks the Big Lebowskis struktur, hur berättandet är uppbyggt och vilken roll berättaren har för filmens utformning..

AbstraktDenna studie handlar om förhållanden mellan femininitet/maskulinitet och lesbisk identitet med bakgrund av den heteronormativa genusordningen, vilken grundar sig i ett dualistiskt tänkande där kvinnor som feminina respektive män som maskulina attraherar och kompletterar varandra. Studien bygger på berättelseanalys av personliga berättelser skrivna av lesbiska kvinnor ur antologierna Tjejerna mot strömmen och Såna som oss, vilka tolkas utifrån en konstruktivistisk ansats och ett queerteoretiskt perspektiv. På detta sätt synliggör och problematiserar jag konstruktioner av lesbiska självrepresentationer och identitetsskapanden samt de möjligheter och begränsningar som dessa identiteter omringas av med bakgrund av den heteronormativa genusordningen. Utifrån detta kommer jag fram till hur de lesbiska subjektpositionerna öppnar upp för alternativa identiteskonstruktioner och begärskonstruktioner i relation till aspekter av femininitet och maskulinitet. Vidare resulterar analysen i ett framhållande av den osynliggörande tolkningen av lesbisk femininitet i termer av heterosexualitet samt den osynliggörande förståelsen av lesbisk maskulinitet som ett kopierande av manlighet och manlig maskulinitet.

Syftet med studien är att genom intervjuer med lesbiska kvinnor belysa deras förhållningssätt till att vara öppen med sin sexuella läggning inom idrotten. Ansatsen är att undersöka vad som påverkar lesbiska kvinnor att vara öppna och om idrotten är en särskilt accepterande miljö för lesbiska. Fem öppet lesbiska kvinnor, som antingen spelar eller har spelat fotboll eller innebandy, har intervjuats. Som referenser används tidigare studier om homosexuella kvinnor och lesbisk existens, både inom och utanför idrotten. De teoretiska analysverktygen har varit Erving Goffmans resonemang kring stigma och hur stigmatiserade individer förhåller sig till sitt utanförskap.

Syfte:              Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska utformning av svenska barnprogram som har målet att vara lärande, för att se på vilket sätt man skapar mening och vilka strategier man använder för att göra programmen intressanta. Målet är att identifiera olika metoder och reflektera över på vilket sätt metoderna förmedlar programmens budskap. Metod:           Vi har utfört en kvalitativ analys av tre olika barnprogram utifrån filmteori och semiotik.Resultat:           Vi har kommit fram till att olika program använder skilda metoder för att förmedla sitt budskap. Metoderna skiljer sig åt beroende på vilken målgrupp man riktar sig, vad man har för intentioner med programmet och vad programmet handlar om.  .

I uppsatsen analyseras den amerikanska redigeringen av Elvis Presleys satellitsända tv-konsert ?Aloha from Hawaii? (Marty Pasetta, 1973) stilistiskt och kontextuellt. Syftet är att utreda huruvida sändningen enbart hade underhållningsmässiga motiv eller om man även kan se den som amerikansk, kulturimperialistisk propaganda. Teoretiska utgångspunkter är främst Daniel Dayans och Elihu Katzs forskning om media events och David Ludvigssons teorier om produktionsfaktorer inom dokumentärfilm. Även P.

Längtan efter att bilda familj är inte en heterosexuell företeelse utan denna önskan finns även hos kvinnor som är lesbiska. När en kvinna som är lesbisk väljer föräldraskap innebär det en process eftersom de inte per definition kan bli gravida genom sexuell kontakt med partnern. Då lesbiska kvinnor väljer att bilda familj utmanar de samhällets heterornoma tradition. Beslut till föräldraskap är en process med många reflektioner. Syftet med denna studie var att undersöka hur lesbiska kvinnor som genomgått graviditet och förlossning, antingen som biologisk förälder eller som medförälder, upplevt bemötandet från barnmorskor.

Denna uppsats diskuterar, utifrån relevant teori inom narratologin, det filmiska förstapersonsberättandet och dess konstruktion. Med utgångspukt i en synkron studie av ett antal förstapersonsfilmer (Where the Truth Lies, Millennium Mambo, The New World, The Thin Red Line, The Brown Bunny, Eyes Wide Shut och L'Intrus) diskuteras vilka implikationer dessa filmer har för filmteori rörande just det subjektiva berättandet och om det i någon egentlig bemärkelse finns en filmisk motsvarighet till det litterära "jaget"..

The purpose of this essay is to shed some light upon the children who grew up in Sweden after their parents fled the war in former Yugoslavia. Did the parents spread their own opinions about the other ethnicities which they fought against in the war to the children, even though they live in a new country? And if so, was it an act of patriotism for the country they once lived in and who was to blame for the war? Did the children who grew up in Sweden share the same attitudes as their parents? To find out about this we used interviews with four people, all with heritage from former Yugoslavia, Bosnia and Croatia. What we found out was that the thoughts from the parents partially were passed down to their children, even though the children thought that they had formed their own opinions. In this case the thoughts didn?t relate to any kind of patriotism or who to blame for the war, they rather believed that they shouldn?t blame the other ethnic groups for the war.

I december 2003 gick filmen Kill Bill upp på biograferna med ett våldsamt och blodigt innehåll. Reaktionerna blev starka, vilket kan bero på att Kill Bill är en actionfilm där kvinnorna har en annan roll än den lättklädda medhjälparen. Då kvinnorna står i fokus var filmen som gjord för en analysav hur just kvinnan gestaltas i filmens värld. Syftet med uppsatsen är att undersöka om de patriarkala strukturerna förändras när typiskt manliga roller intas av kvinnor. Analysen inriktar sig främst på filmen Kill Bill, men diskuterar också det sammanhang i vilket filmen skapats och lanserats det vill säga filmindustrin i Hollywood som knappast gjort sig känd för några jämställdhetssträvanden.

Syftet med uppsatsen har varit att utifrån perspektivet att socionomer inom olika verksamheter är i behov av att veta hur ickeheterosexuella kvinnor känner sig bemötta i samhället ta reda på just de subjektiva beskrivningarna av detta. Detta har gjorts genom intervjuer med sex stycken ickeheterosexuella kvinnor i åldern 20 till 45 år. Materialet har visat att synlighet i media kan spela roll för samhällets attitydförändringar. De senare årens lagar har också av mina intervjupersoner upplevts spela roll för attityderna. Även ålder och generation verkar kunna spela roll när det gäller öppenhet och attityder till ickeheterosexuella kvinnor..